Lilla Vilda

I morse var Niklas trött... När han ätit sin frukost och skulle klä på sej så försvann han bara. Jag hittar honom i sängen nerkrupen under täcket.... "Hova" säger han flera gånger. Det är klart att det är mysigt att krypa ner i en skön säng när man ätit frukost och är mätt i magen. :)) Men till slut kommer han upp och han får på sej sina kläder och ner till taxin där Anders väntar. Glad som vanligt hoppar han upp i taxin-och iväg.

Sitter med en kopp kaffe och kikar ut genom fönstret... Det blåser så fruktansvärt mycket att lyktstolparna vajar. Typisk vårvind. Braaa!! Lite sol under dagarna gör susen också. Kanske våren kommer snabbt. (de e vad jag hoppas på i alla fall)

Vår nya familjemedlem sitter under min säng. Och ibland under soffan. Och under byrån i hallen. Vi har tagit reda på en "hittekatt" på 8 månader. Så söt hon är. Men man blir ju förbannad på hur människor kan bara lämna sin katt vind för våg när intresset svalnat. Man hör ju var och varannan dag att det hittas små katter i nån låda. I och för sej är det väl bra att lådan med dom små liven ställs så att den ska hittas. Men ändå... Hur tänker man?? Det är ju ingen leksak...det är ju faktiskt ett litet liv...

Lilla Vilda

Så söt....