Julstök

Helt sjukt att man sitter och tänker på nästkommande jul redan i mars.... (men det är nog bara för att Niklas tittar på "Pippi firar jul".)

Jag har ju som sagt alltid varit barnsligt förtjust i julen! Men efter dom här två sista jularna efter skilsmässan har det liksom ebbat ut.... Hemma hos oss har det alltid varit mycket folk på jul. Precis som det ska vara. Jag har alltid bjudit släkten till oss. Var är dom nu? Det är ingen som ringer och frågar vad man ska hitta på under julen. Inte ens julkort liksom.... Vad är det för fel? Är människor så självupptagna att man bara kan tänka på sej själv? Så mycket man har bjudit och man har inte ens blivit bjuden tillbaka på lite julfika ens en gång!
Självklart har man ju bjudit för att man själv vill, men man tycker ju att det borde ligga nåt liiitet intresse av att umgås tillbaka. Eller...?

Julen som var kom Simon och Miira och firade jul med mej. Det var mysigt att man fick rå om dom. Sanna och Henke kom sent på kvällen. Och det uppskattade jag.

Men ingen tomte...inga förväntansfulla barn med pirrande känslor när tomten dyker upp....inga barn som tjaaatar hela dan: "När kommer tomten?"...
Jag vill ha liv och rörelse, stoj och skratt, stök och bök under julen...inte sitta i en tom tyst lägenhet...

Jaja...det är långt kvar till nästa jul och mycket kan hända under vägen. Nu har jag ju rensat lite i tankarna i alla fall.